Som sagt flytt till helgen så det är smått kaos här hemma. Kartonger överallt och en liten sötkorv (Charlie alltså) som bestämde sig för att börja ställa sig upp och gå mitt i allt. 8 månader gammal, har sagt sedan han var nyfödd att jag har känslan av att han kommer gå innan han blir 10 mån och verkar ju som om jag kanske kommer få rätt.....
Är så himla kluven till flytten, det ska bli jätte kul när vi väl flyttar in i radhuset men det är med gråten i halsen och små panik som jag flyttar härifrån. Jag har alltid varit av inställningen att jag klarar mig själv men sen vi fick Viggo och maken var borta första vändan i sandlådan och jag fick mina gallanfall så blev jag lite tvingad att börja be om hjälp av folk nära mig. Och våra grannar har varit helt underbara. jag har kunnat ringa dem mitt i natten om det behövts och de har ställt upp i vått och torrt. Så det är med stor sorg i hjärtat jag nu lämnar mitt lilla skyddsnät. Visst det är inte tok långt vi flyttar och både bror och pappa kommer närmare men vi har haft sådan underbar gemenskap i vår lilla grupp av grannar som har umgåtts. Ute på sommaren vid grillningar, strandbesök och gemensamma utflykter till advents och nyårsmys. Har verkligen fått vänner för livet i vårt "lilla" hus här i förorten.
Visst vi kommer få nya bekantskaper i nya området också men för mig är detta första gången jag umgås med mina grannar.
Så om jag inte kikar in här innan vi flyttar ut så säger jag nu hej då till vår lilla bostadsrätt och längtar till vårt nya radhus i den skärgårdsnära kommunen österut.
På återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej!
Tack för att du tog dig tid att titta in här hos mig. Lämna gärna en kommentar så jag vet vem du är. Självklart är det okej att vara anonym.
Stor kram!