lördag 26 november 2011
måndag 21 november 2011
Fler fina saker jag vill ha.....
Sen kom jag just på att det blir ju mycket finare bullar om man sätter bullpappret i en muffinsform.
2 stycken sådana skulle jag vilja ha. Finns här.....
fredag 18 november 2011
Att känna sig som en dålig förälder....
Har precis lämnat skrutt hos min bror med familj. Vi ska åka iväg i helgen och gå på en prepkurs (en kurs i parkommunikation som man kan få via Försvaret om man har en respektive som är borta väldigt mycket) och det är verkligen något vi behöver.
Men fy vad hjärtslitande det är när man stänger dörren om en jätte ledsen skrutt. Det är då man känner sig som en riktigt dålig förälder..
Fast jag vet att han kommer få det jätte bra och mysigt i helgen tillsammans med kusinen. Så nu tar jag ett andetag och skärper till mig. Vi ska ha en mys helg!!
Men fy vad hjärtslitande det är när man stänger dörren om en jätte ledsen skrutt. Det är då man känner sig som en riktigt dålig förälder..
Fast jag vet att han kommer få det jätte bra och mysigt i helgen tillsammans med kusinen. Så nu tar jag ett andetag och skärper till mig. Vi ska ha en mys helg!!
torsdag 17 november 2011
10 år av saknad.....
Idag är det 10 år sedan min älskade "omma" gick bort.
Jag skulle fylla 23 år i slutet av 2000 i samband med att jag fick reda på att hon var sjuk. Det visade sig att det "höft" onda hon haft under hösten var en tumör, som dessutom hade spridit sig...
Visst visste jag var cancer var men jag kunde aldrig ana vad som var i antågande och hur snabbt det kunde gå.
I april 2001 fick jag ett samtal om att jag var tvungen att åka till henne då hon hade svårt att andas och behövde åka in till sjukhemmet. Den "omma" som jag möttes av den dagen var absolut inte min. Min "omma"var en stark kvinna som stor auktoritet. Här satt nu en trött liten dam med grått ansikte och utan någon livsglädje.
Efter den dagen kom hon aldrig mer hem....
In till sjukhemmet åkte vi och där blev hon kvar. Här någonstans så tror jag att hon gav upp. För det var inte samma underbara kvinna som mötte en när man kom på besök. Istället blev hon fräsig och bitter.
Nu är det inte så jag kommer ihåg henne utan som den underbara mormor som alltid lagade så himla god mat. Alltid med smör och på det gamla hederliga sättet. Hennes hasselbackspotatis, Oxfile provencale och fläskkottletter gick inte av för hackor. Inte heller hennes stekar med traditionella tillbehör. Hon var en mormor som var väldigt aktiv. Gick Djurgården runt minst 1 gång i veckan, hon var alltid med när vi hade t ex uppträdanden i skolan eller som när jag som sjöng i kyrkokören hade Lucia framträdanden.
Det finns en speciell lukt som jag förknippar med med henne, det är en gul liten snittblomma som jag för mitt liv inte kan komma på vad den heter just nu, men det är inte ginsten. Även om den också var väldigt flitigt använd av henne.
Sommaren gick i över i höst och det blev November. En dag så fick jag samtalet vi alla nog hade väntat på och fasat över. Hon hade blivit sämre och hade inte långt kvar. För att hon skulle slippa vara själv så satt vi hos henne dynget runt. Vi delade helt enkelt upp dygnets timmar mellan oss.
Jag satt två nätter hos henne. Tyvärr fick hon ingen ro utan hon hade ont, var orolig och sov dåligt. Tredje natten sov jag hemma i alla fall några timmar. Sen ringde mamma. Hon hade blivit mycket sämre och nu var det dags att åka in en sista gång.
Vi samlades alla, den närmsta släkten uppe på hennes avdelning. När hon gick bort tidigt på morgonen så var vi alla samlade i hennes rum.
Samtidigt som hon tog sina sista andetag så höll jag henne i handen och strök henne över kinden.
Under det här 10 år som har gått så har jag saknat henne i princip varje dag. Jag saknade henne när jag träffade maken, när vi gifte oss, när vi köpte vår första lägenhet, när vi blev gravida och när skrutt kom.
Jag vet att hon hade varit en underbar gammelmormor .
Så idag tänder jag ett extra ljus för min älskade saknade "omma".
Du finns i mitt hjärta alltid!!!
Jag skulle fylla 23 år i slutet av 2000 i samband med att jag fick reda på att hon var sjuk. Det visade sig att det "höft" onda hon haft under hösten var en tumör, som dessutom hade spridit sig...
Visst visste jag var cancer var men jag kunde aldrig ana vad som var i antågande och hur snabbt det kunde gå.
I april 2001 fick jag ett samtal om att jag var tvungen att åka till henne då hon hade svårt att andas och behövde åka in till sjukhemmet. Den "omma" som jag möttes av den dagen var absolut inte min. Min "omma"var en stark kvinna som stor auktoritet. Här satt nu en trött liten dam med grått ansikte och utan någon livsglädje.
Efter den dagen kom hon aldrig mer hem....
In till sjukhemmet åkte vi och där blev hon kvar. Här någonstans så tror jag att hon gav upp. För det var inte samma underbara kvinna som mötte en när man kom på besök. Istället blev hon fräsig och bitter.
Nu är det inte så jag kommer ihåg henne utan som den underbara mormor som alltid lagade så himla god mat. Alltid med smör och på det gamla hederliga sättet. Hennes hasselbackspotatis, Oxfile provencale och fläskkottletter gick inte av för hackor. Inte heller hennes stekar med traditionella tillbehör. Hon var en mormor som var väldigt aktiv. Gick Djurgården runt minst 1 gång i veckan, hon var alltid med när vi hade t ex uppträdanden i skolan eller som när jag som sjöng i kyrkokören hade Lucia framträdanden.
Det finns en speciell lukt som jag förknippar med med henne, det är en gul liten snittblomma som jag för mitt liv inte kan komma på vad den heter just nu, men det är inte ginsten. Även om den också var väldigt flitigt använd av henne.
Sommaren gick i över i höst och det blev November. En dag så fick jag samtalet vi alla nog hade väntat på och fasat över. Hon hade blivit sämre och hade inte långt kvar. För att hon skulle slippa vara själv så satt vi hos henne dynget runt. Vi delade helt enkelt upp dygnets timmar mellan oss.
Jag satt två nätter hos henne. Tyvärr fick hon ingen ro utan hon hade ont, var orolig och sov dåligt. Tredje natten sov jag hemma i alla fall några timmar. Sen ringde mamma. Hon hade blivit mycket sämre och nu var det dags att åka in en sista gång.
Vi samlades alla, den närmsta släkten uppe på hennes avdelning. När hon gick bort tidigt på morgonen så var vi alla samlade i hennes rum.
Samtidigt som hon tog sina sista andetag så höll jag henne i handen och strök henne över kinden.
Under det här 10 år som har gått så har jag saknat henne i princip varje dag. Jag saknade henne när jag träffade maken, när vi gifte oss, när vi köpte vår första lägenhet, när vi blev gravida och när skrutt kom.
Jag vet att hon hade varit en underbar gammelmormor .
Så idag tänder jag ett extra ljus för min älskade saknade "omma".
Du finns i mitt hjärta alltid!!!
måndag 14 november 2011
Blir till att jobbe hemma då.....
Då var jag färdig hos läkaren, har tydligen fått en väldigt smittsam variant av ögoninflammation och den kräm jag behövde är slut i Sthlm.
Intressant eller hur men vänta det blir värre.
I vanliga fall så är ju apoteken glada i att byta ut recept i högervarv till sådant de tycker passar bättre eller är billigare men inte det här receptet.
Nä för det var tydligen ett låst recept (låter ju som om jag skulle få ut narkotika eller nåt...) och då kan de inte erbjuda mig ett alternativ utan att prata med läkaren. Och tror ni att de gick att få tag på henne??
Så klart inte!
Måste ju bara älska systemet eller vad säger ni??
Så nu har jag blivit förbjuden av min chef att komma in på kontoret för vi har inte tid men någon epidemi nu innan julsäsongen drar igång, helt förståeligt men ändå.
Och eftersom jag inte är sjuk i mina ögon sett (eller just det, det var ju precis det jag var....) så blir det till att åka in och hämta jobbdatorn och försöka göra så mycket nytta som möjligt hemifrån.
Kan bli intressant med en 14 månaders terrorist i sina bästa dar.
Telefoncanvas kommer få en ny innebörd.....
Men jag ger inte upp, jag SKA visa min chef att jag kan jobba med en 14 månaders terrorist och inte bli en plupp i hans statistik över misslyckade "unga mödrar" som han utryckte sig när jag sa att jag bara kommer jobba 75% när skrutt börjar på dagis. Iof intressant att han kallar mig ung föresten, kanske man ska ta som en komplimang när man ändå fyller 34 i år......
Och för er som undrar, jag sitter nu på min "lunchrast" och skriver detta inlägg.....
Back to business!
Intressant eller hur men vänta det blir värre.
I vanliga fall så är ju apoteken glada i att byta ut recept i högervarv till sådant de tycker passar bättre eller är billigare men inte det här receptet.
Nä för det var tydligen ett låst recept (låter ju som om jag skulle få ut narkotika eller nåt...) och då kan de inte erbjuda mig ett alternativ utan att prata med läkaren. Och tror ni att de gick att få tag på henne??
Så klart inte!
Måste ju bara älska systemet eller vad säger ni??
Så nu har jag blivit förbjuden av min chef att komma in på kontoret för vi har inte tid men någon epidemi nu innan julsäsongen drar igång, helt förståeligt men ändå.
Och eftersom jag inte är sjuk i mina ögon sett (eller just det, det var ju precis det jag var....) så blir det till att åka in och hämta jobbdatorn och försöka göra så mycket nytta som möjligt hemifrån.
Kan bli intressant med en 14 månaders terrorist i sina bästa dar.
Telefoncanvas kommer få en ny innebörd.....
Men jag ger inte upp, jag SKA visa min chef att jag kan jobba med en 14 månaders terrorist och inte bli en plupp i hans statistik över misslyckade "unga mödrar" som han utryckte sig när jag sa att jag bara kommer jobba 75% när skrutt börjar på dagis. Iof intressant att han kallar mig ung föresten, kanske man ska ta som en komplimang när man ändå fyller 34 i år......
Och för er som undrar, jag sitter nu på min "lunchrast" och skriver detta inlägg.....
Back to business!
Svensk sjukvård....
Sitter och väntar på att komma in till läkaren på vårdcentralen och förundras över att den svenska sjukvården bara tar för givet att det är okej att de tar min tid. Visst det är inte deras fel att jag är i behov av sjukvård men betalar inte vi skatt för att de ska utföra sitt jobb. Numer fungerar det så är att de har öppna tider på fm och em då man får gå till dem och snällt sätta sig att vänta tills de har tid med en...
Man kan alltså få sitta i upp till 4h timmar och vänta på att få komma in.
Seriöst tror de inte att folk har något bättre för sig???
Och om jag varit riktigt sjuk skulle jag ens orka sitta här då??
Jag kan räkna upp hur mkt som helst jag kan göra istället för att sitta här, jobba, umgås med terroristen, umgås med min man, klippa mig, ja ni förstår listan kan göras hur lång som helst..
Men i stället för att de får sitta och ta emot samtal så får jag sitta här och bara vänta!!
Och vad är det för folk som är här sen. Vart är alla normala människor, blir de aldrig sjuka???
Nä jag vill ha tillbaka min tid, och valuta för mina pengar jag betalar i skatt!!!
Man kan alltså få sitta i upp till 4h timmar och vänta på att få komma in.
Seriöst tror de inte att folk har något bättre för sig???
Och om jag varit riktigt sjuk skulle jag ens orka sitta här då??
Jag kan räkna upp hur mkt som helst jag kan göra istället för att sitta här, jobba, umgås med terroristen, umgås med min man, klippa mig, ja ni förstår listan kan göras hur lång som helst..
Men i stället för att de får sitta och ta emot samtal så får jag sitta här och bara vänta!!
Och vad är det för folk som är här sen. Vart är alla normala människor, blir de aldrig sjuka???
Nä jag vill ha tillbaka min tid, och valuta för mina pengar jag betalar i skatt!!!
lördag 12 november 2011
Veckan som gått.....
Ja då sitter jag här efter 1:a veckan på jobbet efter ca 16 månaders frånvaro.
Dagen som jag verkligen har fasat över kom och gick förbi utan större katatrof.
Har verkligen haft ångest över att börja jobba. Har ju suttit ihop med min lilla underbara terrorist dygnet runt i 14 månader. Tror jag varit ifrån honom totalt ca 48 timmar sedan han föddes och tanken på att inte vara i hans närhet hela tiden har verkligen varit jobbigt för mitt lilla mamma hjärta...
Nu är det ju absolut inte så att jag inte litar på maken som har tagit över utan det är mer att jag inte får vara tillsammans med honom som har varit det jobbiga. Sen kan jag ju inte sticka under stolen med att hur min arbetssituation ser ut inte har med saken att göra....
Men men nu är han hemma med "pappa" fram till i alla fall december ut, sen får vi se vad som händer...
Jag kommer göra det mitt absolut bästa på jobbet denna period för att känna att jag kommer igång. Måste faktiskt säga att lyckades rätt bra den här veckan. Dels så kommer mina kunder ihåg mig och det är ju alltid trevligt, sen har jag också lyckats med att boka in 8 kundbesök denna vecka och det känns ju inte helt fel. Är "back in business" kan man nog lugnt säga. Fick till och med ett litet beröm mail av chefen i fredags eftermiddag och det är ju inte helt fel :-)
Men herregud så trött jag var i går kväll, vid 21.30 sov jag (jäkligt rolig fru, NOT!!!!). Det var faktiskt sjukt länge sen jag var så trött. Kan inte ens minnas men det måste ju har varit någon gång där i början av amningen.
Men nu är det lördag och jag har spenderat en heldag med mina killar, iof ihop med typ ett helt köpcentrum då vi spenderat dagen i Nacka Forum letandes en jacka till mig utan resultat. Kan ju tycka att jag borde kunnat komma på liite tidigare att jag behöver ny jacka men men. Skit händer och nu är det jag som blir lidande för att jag fryser. Ska dock åka för Stinsen i morn och kolla på en jacka de hängt undan till mig. Så jag hoppas på den.
Nu sitter jag i soffan med årets första mugg med alkoholfri glögg (tycker verkligen inte om alkoholvarianterna men den alkholfria kan jag typ missbruka...) har ju missbrukat julmust i typ en månad nu men tänkte att i kväll, då är det faktiskt tillräckligt nära 1:a advent för att det ska vara okej. Så uppkrupen i soffan med en stor mugg glögg, saffrans gifflar och 2 sorters skumtomtar så är kvällen faktiskt helt okej.
Nu ska jag luta mig tillbaka med mig kopp och mina 300 tända ljus och bara ta det lugnt.
Snart är det måndag och igen och då måste batterierna vara laddade.
Ha en mysig helg, tänd en massa ljus och njut!!!!
Puss och kram på er.
Ps, såg att det är drygt 9000 träffar på min sida nu, det är ju heelt galet, men gud så roligt!
Dagen som jag verkligen har fasat över kom och gick förbi utan större katatrof.
Har verkligen haft ångest över att börja jobba. Har ju suttit ihop med min lilla underbara terrorist dygnet runt i 14 månader. Tror jag varit ifrån honom totalt ca 48 timmar sedan han föddes och tanken på att inte vara i hans närhet hela tiden har verkligen varit jobbigt för mitt lilla mamma hjärta...
Nu är det ju absolut inte så att jag inte litar på maken som har tagit över utan det är mer att jag inte får vara tillsammans med honom som har varit det jobbiga. Sen kan jag ju inte sticka under stolen med att hur min arbetssituation ser ut inte har med saken att göra....
Men men nu är han hemma med "pappa" fram till i alla fall december ut, sen får vi se vad som händer...
Jag kommer göra det mitt absolut bästa på jobbet denna period för att känna att jag kommer igång. Måste faktiskt säga att lyckades rätt bra den här veckan. Dels så kommer mina kunder ihåg mig och det är ju alltid trevligt, sen har jag också lyckats med att boka in 8 kundbesök denna vecka och det känns ju inte helt fel. Är "back in business" kan man nog lugnt säga. Fick till och med ett litet beröm mail av chefen i fredags eftermiddag och det är ju inte helt fel :-)
Men herregud så trött jag var i går kväll, vid 21.30 sov jag (jäkligt rolig fru, NOT!!!!). Det var faktiskt sjukt länge sen jag var så trött. Kan inte ens minnas men det måste ju har varit någon gång där i början av amningen.
Men nu är det lördag och jag har spenderat en heldag med mina killar, iof ihop med typ ett helt köpcentrum då vi spenderat dagen i Nacka Forum letandes en jacka till mig utan resultat. Kan ju tycka att jag borde kunnat komma på liite tidigare att jag behöver ny jacka men men. Skit händer och nu är det jag som blir lidande för att jag fryser. Ska dock åka för Stinsen i morn och kolla på en jacka de hängt undan till mig. Så jag hoppas på den.
Nu sitter jag i soffan med årets första mugg med alkoholfri glögg (tycker verkligen inte om alkoholvarianterna men den alkholfria kan jag typ missbruka...) har ju missbrukat julmust i typ en månad nu men tänkte att i kväll, då är det faktiskt tillräckligt nära 1:a advent för att det ska vara okej. Så uppkrupen i soffan med en stor mugg glögg, saffrans gifflar och 2 sorters skumtomtar så är kvällen faktiskt helt okej.
Nu ska jag luta mig tillbaka med mig kopp och mina 300 tända ljus och bara ta det lugnt.
Snart är det måndag och igen och då måste batterierna vara laddade.
Ha en mysig helg, tänd en massa ljus och njut!!!!
Puss och kram på er.
Ps, såg att det är drygt 9000 träffar på min sida nu, det är ju heelt galet, men gud så roligt!
fredag 11 november 2011
Har inte gått under jorden...
Har bara börjat jobba igen....
Sjukt trött efter 1:a veckan men jag lovar ett inlägg i morn.
Sov gott nu ska jag dricka upp mitt vin och sen däcka.
(är det okej att lägga sig innan 21 en fredag????)
Sjukt trött efter 1:a veckan men jag lovar ett inlägg i morn.
Sov gott nu ska jag dricka upp mitt vin och sen däcka.
(är det okej att lägga sig innan 21 en fredag????)
måndag 7 november 2011
Halloweentårta /Halloween cake
Helgens tårta gick så klart i temat Halloween.
Det var en liten tjej som fyllde 8 år och önskade sig en läskig tårta..
Ljusa bottnar
Fylld med mjölkchokladfluff och Mango/passionsfruktsmousse
Täckt med SP och även dekorationerna i SP
Grattis "T" på din 8 årsdag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)