Blir typ chockad varje gång.....

Jag går förbi spegeln och ser denna enorma mage. Jag är i v22 och är typ nästan lika stor som när jag var i v30 med lillskrutt. Det är åtta!!! veckor bort. Hur stor kommer jag bli???
Kanske dags att byta namn på honom nu.... Är ju inte liten längre, han har blivit så stor vårt hjärta.
Förnuftig och smart är han också och jag tror nog att han börjat fatta att det är nåt som händer.
Nu har han börjat prata om bebisen i magen även om han nog inte förstår vad som kommer komma....

Tillbaka till mig :-)
Vilken skillnad det är denna gång, har mått som en skurk och har fortfarande riktigt jobbiga perioder med illamående, yrsel mm.

Apropå storlek så var jag ju redan i v 8 så stor att vissa byxor satt tajt, så man kan lugnt påstå att det är lite skillnad.
Nu finns inga bilder att jämföra med tyvärr men det har ju sina orsaker...
Som sagt, det är som natt och dag mellan dessa graviditeter, med lillskrut så hade jag en sån glassig resa, om man bortse från den lilla detaljen att maken fram till v 34 inte var tänkt att vara med under förlossningen så hade jag det såå enkelt, inge ont, ingen foglossning eller annat jobbigt.

Nu har jag sammandragningar sedan typ 6 veckor tillbaka, typ som två knivar som sitter ovanför bäckenbenet fram och i ryggen bak. Känns som om jag drattat på rumpan för min svanskota klarar inte av att sitta på en stol eller liknande utan att domna bort och göra ont. Ont i huvudet och så jäkla trött att jag verkligen får jobba med att vara vaken ibland.
Jag vet att det är jobbigare med ett barn redan men herregud att det ska behöva vara såå jobbigt trodde jag inte. Känner faktiskt nu att det kan få räcka snart.

Men nåt jag inte behöver tänka på är, vem ska vara med på förlossningen. Nu är maken hemma och det är såååååå skönt.
Om man nu bortser från att det gick helt galet fort med mitt öppningsarbete förra gången och kanske inte världens bästa avslut,  så är det skönt att veta att vi kan få en "normal" förlossning denna gång.
Vi har bokat en fortsättningskurs på profylaxen och haft ett gemensamt besök med läkaren inför förlossningen som resulterade i en remiss till Auroramottagningen på de sjukhus som vi ska föda (mer om varför i ett annat inlägg...)

Tillbaka till chocken, förutom att jag är enorm redan nu så började jag räkna på mina semesterdagar och jag skulle om jag vill gå redan till maj. Tål att tänkas på...

Nä nu måste jag gå och sova, ska ha en kundaktivitet i morgon så måste få min skönhetssömn...



Sov gott!