De senaste veckorna så har "pappa" jobbat i hemma och det har ju gjort att jag har fått lite avlastning när det gäller läggningarna.
Jag passade därför på att införa nya rutiner samtidigt för att passa på när det ändå blev en ändring.
Har gått jätte bra även om det mer blir en minutens metoden än fem, men det har gått över förväntan.
Men, vissa kvällar är det som om fan flyger i vår käre son. Han kan vara hur trött som helst och vi börja lägga honom en stund efter middagen pga av detta men då är det som om han får ett överslag.
Han slåss (med knutna nävar, vart f-n kommer det ifrån??) skriker, skrattar, springer iväg, hoppar i sängen mm mm.
I min värld finns ju inget skönare än att få krypa ner i sängen när man är så där riktigt trött, men får vår lille vilde så verkar det inte vara fallet.
Så i kväll är en sån kväll när jag undrar hur 17 det ska gå när jag blir själv med två???
Skönt att det går bättre med läggningarna!
SvaraRaderaKänns som antingen är barn svåra att lägga eller så är de vakna på nätterna och vi har väl fått en av varje. E somnar alltid snabbt och enkelt men vaknar galet många gånger per natt..
Kram!
Viktigt att du håller en fast rutin varje kväll, oavsett hur situationen är! Fråga honom inte hur han vill ha det, utan du/ni bestämmer en rutin och håll fast vid den, han är bara två år och kan inte ta dessa beslut, dessutom testar han gränser. ACCEPTERA ALDRIG VÅLD MOT DIG! Då blir det time out! Han väger inte mer än du klarar nu, men....! Börja om sovsituationen igen med 1 min i början, bygg på med ytterligare 1 min och 1 min tills han förstår att så här är det..EÅLAMOD! Så länge han är kvar i sitt rum och helst i sängen, låt honom vara. Tänder han lampan,släck den och gå ut igen. Hopp, skrik, skratt osv, ignorera det, det är ju reaktion han är ute efter. Din fasthet kommer att få honom att förstå att nu är det så här. För din egen del med den hemmasituation du har, så försök bli klar innan nästa bebba kommer. Bra om far o mor håller samma regler.
SvaraRaderaDin kanske stränga mamma, men en mamma med stor erfarenhet. Kram
Vi fick andra barnet för tre månader sedan, det skiljer 17 månader mellan dem. Min man är sjöman och borta en månad i taget och det är första gången jag är själv med grabbarna. Funderade mycket på hur just nattningarna skulle gå. Sån tur är är lillebror väldigt kvällstrött och somnar alltid efter sista flaskan mat. Får han bara sin napp och snutte över ansiktet så är han nöjd. Stora sonen är värre. Han slåss och skriker som besatt. Inte varje dag men för ofta för att tycka det är "okej". När lillebror föddes började han spjälsängsvägra så han sover i en vanlig säng, jag ligger bredvid tills han somnar. Om jag lämnar sängen/rummet så följer han efter på nolltid. Jag hoppas att han blir lugnare på kvällarna snart, förr var det bara att pussa honom godnatt och gå. Jag saknar det.
SvaraRadera