Något jag absolut inte ens önskar min värsta vän är gallbesvär...
Under min första graviditet så fick jag ett mindre anfall i v19 och två stora anfall efter att lillskrutt hade fötts och jag kan bara säga att det är tusen gånger värre än att föda barn.
Vi satt förra veckan och pratade om detta på lunchen med några stycken och fick frågan hur det kändes??
Tycker min kollega beskrev det som jag inte har kunnat sätta ord på förut och det är:
Ren och skär dödsångest!
Kan nog lugnt påstå att jag hellre skulle föda typ 10 barn utan smärtlindring än att frivilligt gå igenom detta igen.
Jag hade nya känningar förra helgen och även om det inte var i närheten av ett stort anfall så fick jag ändå lite panik för att gå och vänta på ett nytt anfall är lite som att vänta på en tickande bomb...
Så idag hade jag en läkartid på mvc för att höra om man kan göra något förebyggande?
Då jag inte haft något samband med vad jag ätit så ska jag nu göra både nytt ultraljud och ta en massa prover på lever mm.
Så nu är det bara att vänta och se.....
För övrigt är det snart dags för UL, ska bli spännande att se vem som är där inne, även om vi gjorde KUB UL tidigare så är det ju mycket mer man kan se nu.
Få se också om det är en liten syster eller bror, jag tror på en........
Nä nu ska jag ta min gravid trötta kropp och hoppa i säng, kan ju bara hoppas att jag sover bättre snart än vad jag gör just nu!
Sov gott!
Förstår ångesten inför smärtan!
SvaraRaderaNyfiken även jag på vem som finns i din fina mage. Sov gott! Ma